Ett FSC-certifierat skogsbruk ska långsiktigt ge ekonomisk avkastning och samtidigt ta hänsyn till miljövärden och sociala förhållanden. Här kan du läsa om vanliga krav som ett FSC-certifierat skogsbruk behöver ta hänsyn till.

Avverkning
Kolbjörn Örjavik

Som FSC-certifierad behöver du uppfylla fler krav än vad skogsvårdslagen kräver, främst inom social- och miljöhänsyn. Här följer några exempel på krav som ett FSC-certifierat skogsbruk behöver ta hänsyn till.

 

Avsättningar och anpassat brukande

Som FSC-certifierad skogsägare behöver du avsätta minst fem procent produktiv skogsmark för naturvård. Dessa områden lämnas orörda eller sköts för att bevara eller öka den biologiska mångfalden.

Det krävs också att ytterligare fem procent av den produktiva arealen är identifierad för anpassat brukande eller avsättning. I områden med anpassat brukande ska huvudmålet vara att bevara eller utveckla naturvärden och/eller sociala värden. Man kan ta ut en viss mängd virke, men minst 50 procent av den ursprungliga volymen ska finnas kvar efter åtgärder. Om det gynnar utveckling eller bevarande av natur- eller sociala värden så kan större virkesuttag göras.

I FSC-standarden för skogsbruk i Sverige finns krav på hänsyn som ska tas vid en avverkning, såsom att skapa funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag, lämna hänsynsträd samt skapande av högstubbar. För att bevara naturvärdena kan du behöva avsätta områden för naturvård. I andra områden kan ett anpassat brukande vara en kombination av skogsbruk, naturvård och hänsyn till sociala värden.

FSC-certifierade skogsägare behöver alltså identifiera ytterligare fem procent av sin produktiva skogsmark där naturvård och sociala värden prioriteras i form av anpassat brukande. Utifrån vissa ramar kan skogsägaren själv välja fokus på sitt brukande. Det kan handla om förstärkt naturhänsyn eller specifika naturvårdsåtgärder, om kontinuitetsskogsbruk eller luckhuggning eller förstärkt hänsyn till sociala värden såsom upplevelsevärden, lokal ekonomi eller för renskötsel.

För att ett område ska kunna räknas som anpassat brukande krävs att minst 50 procent av volymen lämnas vid åtgärd, för att gynna de sociala värdena och miljövärdena. Det finns möjlighet att lämna en lägre volym som är motiverat av målet med åtgärden. Skogsägaren kan också inom dessa fem procent välja ytterligare naturvårdsavsättning.

Hur går det till?
Områden med höga natur- eller sociala värden identifieras som en del av skogsbruksplanläggningen. Många gånger finns redan denna typ av områden på fastigheten. Skogsägaren kanske har lämnat skog nära sin bostad eller anpassat sitt brukande med hänsyn till vissa naturvärden. Utifrån beståndets egenskaper och vilka värden som kan vara viktiga i ett landskapsperspektiv kan markägaren välja typ av anpassat brukande. Målet med skötseln för varje område behöver beskrivas. Det är möjligt att blanda mellan de olika kategorierna kring anpassat brukande eller naturvårdsavsättning för att nå upp till fem procent.

Varför anpassat brukande?
I många fall finns värden som kan bevaras med en kombination av brukande. På så vis blir anpassat brukande ett mellanting mellan generell hänsyn och avsättning. En form av förstärkt hänsyn eller kombinerade mål. Att det finns en flexibilitet i valet av åtgärder kan öka intresset för att arbeta med hänsyn till skogen.

Naturvårdsavsättningar görs för att behålla eller återskapa livsmiljöer för de arter som har svårt att klara sig i det brukade landskapet. Att bevara eller restaurera naturvärden länkar samman naturvärdena i skyddade områden och det brukade landskapet.

Hänsynsträd och naturvärdesträd

Vid föryngringsavverkning ska i genomsnitt minst tio träd lämnas per hektar. De kan lämnas i hänsynsytor, kantzoner, trädgrupper eller som enstaka grövre träd och placeras så att större kala ytor undviks. Alla naturvärdesträd ska lämnas och kan räknas in bland de tio träden. Om avverkningsytan är större än fyra hektar i södra Sverige och större än tio hektar i norra Sverige får inte träd i kantzoner eller hänsynsytor räknas in. 

Varför är det viktigt?
Lämnade träd kan fungera som livsmiljöer för arter som kan överleva hyggesfasen och bidra till spridningsmöjligheter. Genom att de lämnade träden får växa in i det nya beståndet skapas en större variation i den framtida skogen

Hygge i FSC-certifierad skog
Bilden visar ett hygge i Uppland © Kolbjörn Örjavik

 

Lämna död ved

I det FSC-certifierade skogsbruket lämnas all död ved som är äldre än ett år. Träd som lämnats som naturhänsyn ska vara kvar i skogen när de dör och förmultnar. Vid slutavverkning och andragallring ska skogsägaren skapa färsk död ved genom att skapa minst tre högstubbar eller ringbarkade träd i medeltal per hektar avverkad yta

Varför är det viktigt?
Många av Sveriges skogslevande arter är beroende av död ved. Det kan vara tickor eller skalbaggar som lever i, på och av veden, men också hackspettar som lever av larver som finns i den döda veden. Forskning har visat att lämna och skapa död ved är en viktig miljöaspekt som har nytta för biologisk mångfald. Läs mer på vår sida om Döda träd som sparas till insekter och fåglar.

Stärkta sociala värden i skogen

Skogen har ett stort socialt värde för friluftsliv och rekreation samt för människors välbefinnande och nyttjas av närboende för hundpromenader eller bara för att komma ut i naturen. Skogarna i norra Sverige är viktiga betesmarker för renar och har därmed avgörande betydelse för samernas möjligheter att bedriva renskötsel. Enligt FSC-standarden ska hänsyn tas till dessa sociala värden.

För områden med särskilda sociala värden kan det krävas samverkan med de som berörs. Lämpliga åtgärder kan exempelvis vara att lämna mer träd i tätortsnära skogar, ta extra hänsyn till stigar och leder eller bevara hänglav i områden av betydelse för renskötseln. Genom anpassat brukande kan markägare också lyfta fram skogsbruksmetoder som luckhuggning, kontinuitetsskogsbruk och andra metoder med kombinerade mål. Läs mer om sociala värden i skogsbruket.

Ökade naturvärden i landskapet

Områden med förstärkt naturhänsyn, kontinuitetsskogsbruk eller luckhuggning kan bidra till att bevara och skapa livsmiljöer som det är brist på i det brukade skogslandskapet, till exempel död ved, gamla träd och andra naturvärdesträd. Många arter med särskilda miljökrav kan inte överleva i skyddade områden som bara täcker några procent av landskapet. Områden med anpassad skötsel för att bevara eller restaurera naturvärden bidrar till att naturvärdena i skyddade områden och i det brukade landskapet länkas samman.

På sidan om FSC standard för skogsbruk i Sverige hittar du både standarden i sin helhet och faktablad som tar upp de extra kraven i detalj. Du kan också läsa mer på vår sida om Miljömässiga värden inom skogsbruket.

Vanliga frågor och svar

  1. Hur ska jag som entreprenör som arbetar med skogsåtgärder försäkra mig om att jag följer FSC-standarden när jag arbetar i en FSC-certifierad skog?

    Det är den FSC-certifierade verksamhetens (skogsägaren och beställaren av det skogliga arbetet) skyldighet att försäkra sig om och förse entreprenörer med information och utbildning som gör att om att de som arbetar i skogen tar hänsyn till FSC:s regler. I många fall utgår entreprenörer från skogsbolagens eller de certifierade gruppernas skötselplaner.
     
    Om du arbetar i skogen och inte fått tydlig information om ditt arbete ska du ta kontakt med din FSC-certifierade uppdragsgivare för att förtydliga.
     
    Skogsbolagen och flera av gruppcertikatsägarna i Sverige erbjuder utbildningar till entreprenörer.