Nyckelbiotoper och andra skyddsvärda skogar bevaras

Naturvärdesbedömningar ska genomföras inför större skogliga åtgärder, normalt när det är barmark. Nyckelbiotoper ska undantas från alla skogsbruksåtgärder förutom åtgärder som krävs för att bevara eller främja biotopens biologiska mångfald.

Större skogsägare (med mer än 5 000 hektar produktiv skogsmark) ska ha en övergripande beskrivning av sin ekologiska landskapsplan, med karta över landskap med avsatta områden och nyckelbiotoper, tillgänglig för allmänheten. Övriga skogsägare ska på förfrågan kunna dela information om avsatta områden och nyckelbiotoper.

Naturvärdena i ett bestånd påverkas av många faktorer och naturvärdesbedömning involverar ofta gränsdragningsfrågor, exempelvis om ett bestånd ska klassas som nyckelbiotop och var gränsen för nyckelbiotopen går. Utbildning, kalibrering och erfarenhetsutbyte ökar möjligheterna att tillämpa likvärdiga bedömningar och minskar risken för att naturvärden missas. Metoden för naturvärdesbedömning utgår som regel från att identifiera strukturer och miljöer som har stor betydelse för biologisk mångfald och hotade arter. Artförekomst är också en viktig del i identifieringen av bestånd med höga naturvärden, men en naturvärdesbedömning bör kunna utföras av personer med relativt begränsad artkunskap. Bedömningarna kompletteras med specialistkunskap i svårbedömda fall eller för biotoptyper där arterna snarare än strukturerna definierar naturvärdena. Kvalitetssäkring av metoden för naturvärdesbedömning är därför avgörande för att säkerställa att resultatet och målklassningen speglar naturvärdena i beståndet.