Klimatanpassat skogsbruk och naturvårdande skötsel
I samband med FSC Sveriges föreningsstämma var Sveaskog värdar för en exkursion till deras marker Ödhult i Småland, i närheten av Hultsfred. Temat var Sveaskogs arbete med klimatanpassat skogsbruk och naturvårdande skötsel. Den som ledde exkursionen var Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog.
Sveaskog arbetar hela tiden med att hitta det bästa sättet att återbeskoga avverkade områden för att säkra skogstillväxten på lång sikt genom ståndortsanpassning och för att kunna möta klimatförändringarna. Området vi besöker har planterats med björk. Det är i linje med Sveaskogs vilja att sprida riskerna genom att bredda trädslagsvalet. Ambitionen är att sju procent av alla plantor ska vara av annat slag än tall och gran år 2034.
Klimatförändringarna får Sveaskog och andra skogsägare att tänka annorlunda. Att ståndortsanpassa sina skogar innebär inte bara att utgå från nuläget utan att tänka framåt. Hur ser det ut på platsen om 40 år? Träd som inte står på en plats med goda förutsättningar har ökad risk för olika typer av skador och långsam tillväxt eller torka redan i plantstadiet.
| Sveaskog har under de senaste åren avverkat cirka 23 000 hektar per år, men arealen minskar de kommande åren på grund av att avverkningsvolymerna i norr har reducerats. |
Gisela berättar att genomsnittsstorleken av en föryngring för Sveaskog ligger idag på 4,3 hektar så avverkningsytornas storlek har verkligen gått ner om man jämför med 70 och 80-talet då det inte var ovanligt med hyggen på över 100 hektar. – De tidigare stora avverkningsytorna erbjuder utmaningar när vi ska föryngringsavverka och nu göra det på ett annorlunda sätt.
Naturlig föryngring eller förädlat material
Varje gång det planeras en avverkning tas ett beslut om vilken föryngringsmetod som passar bäst men i de allra flesta fallen är det plantering med förädlat material som gäller. Men det blir också alltid en inblandning av naturligt frösådda träd. Fördelen med att välja förädlat material är en ökad produktion och att plantorna anpassats till det nya klimatet. Det kan vi inte vara lika säkra på vid naturlig föryngring eftersom träden då är anpassade efter klimatet som varit och inte det som kommer vara, säger Gisela.
Hur planeras en avverkning och föryngring
Sveaskog utgår från en så kallad taktisk plan som innehåller information om vilka områden som ska avverkas eller skötas om. Det första som görs när en planerare kommer till ett område är att göra en naturvärdesbedömning. När alla kriterier i naturvärdesbedömningen är kontrollerade tas beslut om skogen ska klassas som en produktionsskog, ha förstärkt hänsyn eller naturvårdsavsättning. Planeraren går sedan igenom skogen och markerar upp yttergränserna samt avgränsar hänsynsarealer och annat som ska skyddas. I det skedet bestämmer planeraren vilket trädslag som ska växa på platsen. - Informationen som tagits fram under naturvärdesbedömningen läggs in i avverkningsanmälan och skickas till Skogsstyrelsen, säger Jerry Nilsson, skoglig planerare på platsen.
När skogen är avverkad
På den aktuella platsen hölls samråd med Länsstyrelsen angående kulturlämningar och markberedningen, som görs inför planteringen, gjordes av en grävmaskin för att inte skada kulturlämningarna. Markberedaren fyller en viktig funktion som ibland kan ifrågasätta planerarens beslut om trädslag eller markberedningsmetod. – Det händer att vi ändrar oss under resans gång baserat på det markberedaren ser, säger Bengt Dahlberg, skogsskötselledare på platsen.
För 20 år sen så gjordes Sveaskogs markberedning likadant nästan överallt, nu är metoden mer flexibel och behovsanpassad, berättar Gisela. Hon tycker att FSC, genom att ta med alla som berörs av skogsbruket, kan hjälpa till att ytterligare förtydliga hur skogsbruket kan balansera föryngring med hänsyn till exempelvis renskötsel och biologisk mångfald så att vi verkligen lyckas få upp fina skogar för framtiden. En större flexibilitet skulle vara välkommet, till exempel kring kvantitet och kvalitet av liggande död ved som försvårar föryngringen.
| Medlemmarna har en viktig roll inom FSC. De arbetar aktivt med att utveckla och informera om FSC:s vision och regler. I höst startar revisionen av FSC-standard för skogsbruk i Sverige och i nuläget arbetar medlemmarna med att planera det kommande arbetet. Läs mer.. |
Vem planterar den nya skogen
Planteringen av ny skog genomförs av entreprenörer som i sin tur anställer personal som ofta kommer från utlandet för att säsongsarbeta i Sverige. Under vårt besök var där sex personer med Ukraina och Estland som ursprungsland. Bjarne Engström, Alseda skogstjänst, svarade på våra frågor som handlade om hur många plantor som sätts och om att arbetarna omfattas av kollektivavtal.
| Sveriges arbetsmiljölagar är ofta långtgående, liksom traditionen att tillämpa kollektivavtal. Flera krav i FSC-standarden har specificerats där det finns risk för brister i efterlevnad av lagar och regler i kollektivavtalen, exempelvis vid anlitande av entreprenörer eller utländsk arbetskraft, säsongsanställda och andra visstidsanställda. Läs mer.. |
Sveaskog ingår i Föryngringskollen, ett uppföljningsprogram från Skogforsk. Tyvärr har föryngringarna visat sig inte bli lika bra som vi trott så därför har vi ökat antalet plantor och justerat planteringsinstruktionerna på vissa håll de senaste åren. För mycket lämnad underväxt och klen död ved utan särskilt höga naturvärden hindrar föryngringen och vi varierar också både antal plantor och antal trädslag på en plats beroende på markens bördighet, målbild, risk för torka och andra förutsättningar, säger Gisela.
Vi avslutade dagen med att besöka en naturvårdsavsättning där Sveaskog avverkat barrträden och skapat en ren lövskog.
Stort tack till Sveaskog för en väl utförd exkursion som ledde till många bra diskussioner!
Om Sveaskog (FSC-C008344)
Sveaskogs mål är att vara ledande inom hållbart skogsbruk och skriver på sin hemsida: ”Vi har valt att följa FSC-standarden, den enda skogscertifieringen som har ett internationellt brett stöd av miljörörelsen. Som resultat har vi varit certifierade enligt FSC i många år, vilket vi naturligtvis är mycket stolta över.”
Sveaskogs markinnehav finns i hela Sverige, från Norrbotten ned till Skåne. Landskapens karaktär varierar stort i landet; från de större och mer homogena landskapen i norr, till de ofta mindre och mer sönderbrutna landskapen i söder. Vilken målsättning, hur stor andel naturvårdsskog och vilka bevarandemål som är aktuella för det enskilda landskapet påverkas bland annat av vilka naturvärden som finns i landskapet. Sveaskog gör ingen prioritering av avsatta områden inom de ekologiska landskapen utan avsätter alla skogar som enligt naturvärdesbedömningen har höga naturvärden.