Enligt FSC Sveriges regler ska den certifierade skogsägaren värna lövträd under hela skogens omloppstid. Där det finns naturliga förutsättningar att blanda in lövträd i barrskogar ska lövträden gynnas i samband med skogsbruksåtgärder. Inblandning av lövträd har stor betydelse för biologisk mångfald och för skogens upplevelsevärden.

Asplöv

Varför är det viktigt?

Inblandning av lövträd har stor betydelse för biologisk mångfald och för skogens upplevelsevärden, men skogsbruket gynnar ofta barrträd genom val av trädslag vid plantering och efterföljande röjning. Att antalet skogsbränder i skogslandskapet minskat har också missgynnat lövträd.

Lunglav
FSC Sverige / Henrik von Stedingk

Gynnar biologisk mångfald

Forskningen visar att blandskogar har en större mångfald av kärlväxter, svampar, lavar, mossor, fåglar, däggdjur och insekter jämfört med rena barrskogar. En svensk studie visar att skogar, där minst tio procent av träden är lövträd, har en större mångfald av fåglar än rena barrträdsbestånd. Genom att lämna underväxt och gynna befintliga träd- och buskarter vid röjning och gallring ökar andelen lövträd på sikt. Underväxten bidrar också med skydd och livsmiljöer för många arter. Blandbestånd, särskilt med inblandning av lövträd, har också visat sig klara naturliga störningar som torka, skogsbränder och spridning av skadegörare bättre än rena barrträdsbestånd.

Bagge
Henrik von Stedingk

Vissa arter är beroende av löv

Många skogslevande arter är beroende av lövträd. Lövträdens storlek, ålder och utseende har också betydelse. Både mossor och lavar gynnas om det finns stora, gamla ädellövträd, medan enstaka, grova aspar som får stå kvar under skogens omloppstid kan bidra till att bevara flera hotade lav-, svamp- och skalbaggsarter. Det är också viktigt att bevara lövträd och lövskogsmiljöer på landskapsnivå för att dessa arter ska kunna sprida sig i skogslandskapet.

Plockar kantareller
Mostphotos

Stärker skogens upplevelsevärden

Skogen bidrar med upplevelsevärden för friluftsliv, rekreation, och turism och spelar därmed en viktig roll för människors välbefinnande. Lövskogar och skogar med lövinslag har i studier visat sig vara mer uppskattade för rekreation. Genom att ta hänsyn till skogens sociala värden kan man skapa goda relationer till närboende och dem som nyttjar skogen, vilket förebygger konflikter.

Faktablad om hänsyn till lövträd inom FSC-skogbruk.pdf
PDF, Storlek: 286.10KB

Läs mer i vårt faktablad

Vad säger standarden?

Här hittar du några av de krav som specificeras i FSC:s standard för skogsbruk i Sverige: 

  • Där förutsättningar finns ska lövträd utgöra minst tio procent av stamantalet vid tiden för föryngringsavverkning. Kravet gäller för hela Sverige.
  • I samband med gallring ska i genomsnitt minst fem befintliga lövträd per hektar ges goda livsbetingelser för att bli naturvärdesträd. Ädellövträd, asp, sälg och rönn ska prioriteras.
  • Vid röjning ska ädellövträd, asp, rönn, sälg, vide, en och vildapel sparas i stor utsträckning.
  • Vid röjning, gallring, föryngringsavverkning och markberedning ska all underväxt, det vill säga buskar och mindre träd, lämnas om de inte är till hinder för efterföljande skötselåtgärder.
  • Vid röjning och gallring ska de busk- och trädarter som finns innan åtgärd värnas.En areal som motsvarar minst fem procent av arealen frisk och fuktig skogsmark i markinnehavet ska utgöras av lövrika bestånd. De som inte uppnått kravet ska ha en handlingsplan för att nå målet.
  • Biologisk mångfald knuten till lövträd ska främjas vid skötsel av bestånd som är lövdominerade, eller bestånd som ska bli lövdominerade på sikt.
  • Minst 50 procent av skogsmarksarealen i nemoral zon (lövskogsregionen i södra och sydvästra Sverige) ska utgöras av tall eller inhemska lövträd.